KÄRNÄNSAARIS HEMLIGHETER

I Kärnänsaari är man exakt på den plats där kratersjön uppstod. Kärnänsaari är den största ön i Lappajärvi (med en diameter på över 6 km) och den är förenad med fastlandet via en bro över ett smalt sund.  Lappajärvi uppstod för ungefär 78 miljoner år sedan när en stenasteroid med en diameter på ungefär 1,5 km slog ned i berggrunden i området. I meteoritkratern bildades senare en sjö – Lappajärvi – och Kärnänsaari tros vara den centrala upphöjningen som bildades vid nedslaget.

Meteoritnedslaget skapade flera nedslagsbergarter: kärnäit, suevit och nedslagsbreccia.  

Tack vare djupborrningarna som har gjorts i Kärnä vet man att kärnäit är den dominerande bergarten i Kärnänsaaris norra del, men i den södra delen av ön påträffas i stället suevit som endast innehåller en liten andel sten som smält i nedslaget. Kärnäit finns både i berget i de norra delarna av Kärnänsaari och som lösa stenblock. Kärnäit finns även på öarna Vartijasaari, Lokkisaari och Lokkikari.  

Kärnä vindskydd

När man besöker Kärnänsaari är det absolut värt att stanna vid stämningsfulla Kärnä vindskydd. I närheten av vindskyddet ligger en av djupborrningarna som gjorts i området. Baserat på denna djupborrning vid vägen Korkeasaarentie vet man att det under de 18 meter tjocka täckande jordlagren finns suevit och nedslagsbreccia, som enbart består av krossad sten, upp till 160 meters djup. Även djupare än detta finns det på vissa ställen brecciaådror i områdets typiska urberg, som består av granitpegmatit och glimmergnejs, ända ned till åtminstone 275 meters djup. Den hårda kärnäiten i Kärnänsaaris norra del har sannolikt skyddat den mer skörare sueviten mot den nötande effekten från den sista inlandsisen som rörde sig över området från nordväst. 

Vid Kärnä vindskydd finns förutom vindskyddet en badstrand, omklädningshytter, en lägereldplats, ett utedass, en sittgrupp och vackra vyer över Europas största kratersjö.

Kärnä vindskydd: Korkeasaarentie 5, Lappajärvi

Myren Haikaranneva

I Södra Österbotten finns både aapamyrar som är karakteristiska för norra Finland och högmossar som är karakteristiska för södra och västra Finland. Våtmarkerna i området började formas redan efter den senaste istiden, allteftersom landskapet växte fram genom Östersjöns olika utvecklingsstadier. I Södra Österbotten finns bra grundförutsättningar för våtmarker. Förvandlingen till våtmark kräver större nederbörd än avdunstning, en relativt jämn topografi och i huvudsak jordlager med låg vattengenomsläpplighet. En betydande del av våtmarkerna i området har bildats till följd av igenväxning av vattendrag.

Haikaranneva, som ligger på ön Kärnä, är en speciell högmosse. Dess totalareal är 115 hektar. Av arealen är cirka 80 procent koncentriska strängmyrar och 20 procent skogsklädd mosse. De vanligaste våtmarkstyperna är strängmyr, fuscum-tallmosse och rismyr. I mitten av Haikaranneva finns ett glest bestånd av klenvuxna tallar. På randzonen är trädbeståndet något tätare. Ytan är jämn och den största torvtjockleken är 3,5 meter. På den norra och östra sidan har mossen dikats ut något. Det som gör Haikaranneva speciell, är dess läge, som är unikt för att vara i Österbotten: myren omges av sjön på tre sidor.

Kärnä vindskydd: Korkeasaarentie 5, Lappajärvi

Haikaranneva: Tuohisalontie 188, Lappajärvi