RUNDHÄLLEN I SOLAMÄKI OCH DAMMEN I VINDALA
Rundhällen i Solamäki är en fantastisk plats för geologiska utforskningar och ett dopp!
Den lilla rundhällen på stranden av dammen med hängande grundvatten som bildats i den gamla sandgropen i Solamäki är trots sin lilla storlek ett av de mångsidigaste objekten längs Kratersjöns Geovandringsleder. I berget syns tydliga spår av såväl berggrundens många utvecklingsfaser som inlandsisens erosionskraft.
Leta efter följande spår
På rundhällen i Solamäki syns med sällsynt tydlighet den inbördes åldersföljden hos de vanligaste bergarterna i området. Den äldre bergarten är finkristallint, grått glimmerskiffer. Det bildades av leravlagringar på botten av fornhavet som pressades till skiffer när bergskedjan veckades för ungefär 1 900 miljoner år sedan.
Här och där i glimmerskiffret syns ovala, omkring tjugo centimeter långa former, som består av fin- och grovkristallina cirklar innanför varandra. De kallas för konkretioner och uppstod när kalkhaltiga mineraler kristalliserades i den mjuka leravlagringen. Zonerna i konkretionerna, som har lite olika sammansättning, har med tiden nötts i olika takt, vilket har skapat den vackra cirkelstrukturen som kan ses idag.
Den grovkristallina ljusrosa bergarten i sin tur är den yngre huvudbergarten i området. Den heter granitpegmatit och har bildats genom kristallisering av vattenhaltig bergsmälta djupt inne i jordskorpan, vilket har gjort att mineralkornen har blivit stora. I pegmatiter förekommer ofta även mycket sällsynta mineraler. I den här pegmatiten finns svarta turmalinkristaller, varav de största är ett par centimeter långa. Turmalin har en komplex kemisk sammansättning och andra färgvariationer av den används ofta i smycken.
Här och där i pegmatiten syns stycken av glimmerskiffer och pegmatiten har även trängt in i glimmerskiffret i form av ådror. Dessa drag bevisar att pegmatiten är yngre än glimmerskiffret. Några av pegmatitådrorna har även böjts och brutits av efter kristalliseringen när berggrunden formades om i slutskedet av bergskedjans veckning. Dessa strukturer syns på ett sällsynt vackert sätt i rundhällen.
Leta efter och hitta spår efter inlandsisen
I den geologiska berättelsen om rundhällen finns en lucka på närmare 1 900 miljoner år. Detta är typiskt för Finland, eftersom det knappt har bevarats några stenar från denna period, med vissa undantag såsom Lappajärvi och några andra nedslagskratrar.
Inlandsisen som uppstod under den senaste nedisningen nötte berggrunden i vårt land genom att bryta loss, krossa och mala ned stenblock och mer finfördelat stenmaterial. Under inlandsisen, som långsamt flyttade sig fram, nötte och rispade block och stenar berggrunden. Därvid skapades på berggrundens yta räfflor och rännor som visar isens rörelseriktning. Även på rundhällen i Solamäki kan man tydligt se dessa spår som bildades för ungefär 10 000 år sedan under inlandsisen som rörde sig i nordvästlig-sydvästlig riktning. Också rundhällens strömlinjeform och släta yta har uppstått till följd av nötning av inlandsisen.
I rundhällar kan det även förekomma andra spår som visar kraften i inlandsisens rörelser. Trycket från isens stora massa bröt sönder bergytan och det uppstod parabelriss, skärtråg samt skär- och musselbrott som ligger på tvären mot isens rörelseriktning. I sänkor på vissa rundhällar, som varit skyddade i förhållande till isens rörelseriktning, kan man även skönja tvärgående räfflor som korsar varandra, skapade av isens äldre rörelseriktningar.
Text samt bilder som gör det lättare att upptäcka geologiska fenomen: Kratersjöns Geovandringsleder, objekt 16
Rundhällen i Solamäki: Länk till Google Maps
