HIETAKANGAS ÅS I ALAJÄRVI

I vårt område finns ett speciellt åsavsnitt: den flera kilometer långa Hietakangas som löper i nordostlig-sydlig riktning på Lappajärvis sydöstra och södra sida. Från åsarna i Hietakangas har det utvunnits stora mängder grus och sand. Hietakangas ås bildades av isälvsavlagringar för cirka 10 500 år sedan. Åsarna i Södra Österbotten är ofta relativt låga, dels på grund av att området under en lång tid täcktes av hav som planade ut dem, dels på grund av de ler- och siltstenslager som på många ställen täcker åsarna.

Nedslagsbergarter i sandgroparna

På Hietakangas kan man hitta bergarter som på olika sätt härrör från nedslaget, till exempel kärnäit, suevit och nedslagsbreccia samt äldre sandsten som sjunkit ned i kratern och fyllt den. På Hietakangas kan man även hitta bergarter som har genomgått förändringar orsakade av heta lösningar under det så kallade hydrotermiska stadiet som följde efter nedslaget. Dessa bergarter kan innehålla sällsynta mineraler såsom kalcedon, stilbit och chabasit. Enligt undersökningar var berggrunden i kratern varm i upp till ungefär en miljon år efter nedslaget, vilket gjorde det möjligt för denna mångfald av mineraler att bildas i nedslagsbergarterna när de så småningom svalnade.

Nedslagsdiamanter i suevit

I suevitblocken, som är vanligt förekommande i Hietakangas och på andra ställen sydost om kratern, har man i de undersökningar som inleddes av Geoforskningscentralens forskare Marjatta Koivisto i slutet av 1990-talet, även hittat Nordens första diamanter skapade av ett nedslag. Dessa diamanter som har en största diameter på bara cirka 0,2 mm bildades när det höga trycket vid nedslaget pressade glimmerskiffer och glimmergnejs till diamanter. Under en diamanletningskurs som ordnades i Kivitippu hittades den hittills största diamanten skapad av ett nedslag i Finland, med en diameter på 0,4 mm. Nedslagsdiamanterna har varken något ekonomiskt värde eller industriell användning, men vetenskapligt är de ett betydande tillägg till Lappajärvis mångfacetterade berättelse. 

Stenar fascinerar många och många samlar på stenar som hobby. Du känner väl till vad allemansrätten säger om stenar?  Följande regler gäller: ”Det är inte tillåtet att ta marksubstans såsom sten från någon annans mark eller vatten. Du får ta sten i små mängder om det inte medför mer än ringa olägenhet. Du får inte gräva på någon annans mark, men däremot ta prov för geologiska undersökningar.”

Källa: Kratersjöns Geovandringsleder, objekt 9 

Adress: Länk till Google Maps

Sari Kujala